Sara-Vide Ericson at Skellefteå konsthall

”Ditch Dance”, Skellefteå konsthall, Sweden, 8.9—8.12 2021

(scroll down for Swedish)

 

We are pleased to announce the new solo exhibition Ditch Dance by Sara-Vide Ericson. The exhibition inaugurates Skellefteå Konsthall in the new building Sara kulturhus in Skellefteå, Sweden. During next year the exhibition will tour to Lidköpings konsthall, Sweden and Kulturhuset in Stockholm, Sweden.

 

Opening Wednesday September 8 at 2-8 pm.

 

Artist talk between artist Sara-Vide Ericson and author Karin Smirnoff, who wrote the text of the catalogue produced for the exhibition Ditch Dance at Skellefteå Konsthall. Thursday September 9, 6.30-8 pm.

 

From press release:
By trenching the bog, a stronger grass would grow; indeed, the grass became so lush that it could feed all kinds of livestock. These ditches that transported away the sour water so that finally a horse could walk on that land! And not only satiate the needs of the moment but pulling together grass in such heaps and barns that it would feed the horse over nine months of snow; along with the other livestock; as well as the people of the house.'

 

(Own translation of Sara Lidman, Thy Servant Is Listening, page 9, 'Railway I')

 

Sara-Vide Ericson's paintings are based on experienced, fictional and emotional stories that she herself has directed and staged, without beginning or end. In her visual world, she often uses herself as a character in a landscape where the action takes place. She always starts from a real place, her own surroundings, the province of Hälsingland. Forests, spruces, bogs, swamps and lakes are sometimes depicted as protagonists and sometimes as backgrounds. Carefully selected props, such as a container, a few horns, or an item of clothing clarify what she wants to tell and are given a symbolic charge. The real, the self-experienced or fragment of a memory is mixed with the fictional as poetic prose. Digging a ditch can be likened to an artistic process, where every thought and method, shovelful or brushstroke, is needed to build meaning. The force that comes from what is created, to turn wetlands into soil which in turn leads to civilisation, or the art that helps us to understand and that gives us new perspectives on what it is like to be human, can be compared to life itself - a ditch dance.

 

Sara-Vide Ericson has a unique way of telling stories through pictures and depicts landscapes that are similar to those found in the province of Västerbotten. It was therefore interesting to see what the meeting between the artist and our literary place and our landscape could lead to; in what way literary works by Sara Lidman, Torgny Lindgren and P.O. Enquist, and various cloudberry fields and bottomless fens could leave some imprint on her to get inspiration from. During the summer of 2020, Skellefteå Art Gallery invited Sara-Vide Ericson to live and work in Sara Lidman's family home in Missenträsk. During the first week, she took part in a literary exposé with an extensive programme, with visits to literary sites such as Torgny Lindgren's Raggsjöliden and P.O. Enquist's Hjoggböle, as well as meetings with literary groups linked to the respective authors. For a year, she has collected extensive material where the finished result is not about the area specifically but rather takes its starting point from certain literary encounters and environments such as ditches and bogs.

 

The exhibition Ditch Dance relates to the ditch, the wetland, and the force that shoots up from each tussock; that which feeds the interpersonal state mentally, physically, socially and economically. Yet such a place is often considered unusable or even useless. These places are a middle ground, neither solid land nor water. A ditch is also an exciting point to look at the world from, a space for both force and refuse. With the ditch, the bog is emptied of excess water, which in turn makes the landscape usable. In a larger perspective, the ability to tame a landscape and lead water is one of the oldest ways to build countries, cities and civilisations.
What joy that Sara Lidman became a prose artist so that the inner and outer landscape was written down and that Sara-Vide Ericson became an artist so that the inner and outer landscape could be painted

 

About Sara-Vide Ericson:
Sara-Vide Ericson was born in 1983 and works in Älvkarhed, Hälsingland. Educated at the Royal Academy of Arts (2004-2009) and has since established a name both in Sweden and internationally. Sara-Vide is the first to exhibit her exhibition "Ditch dance" in the art gallery at Sara Kulturhus from September 8 to December 8, 2021.

 

For more information:
www.skelleftea.se/skelleftea-konsthall

 

--

 

Vi har glädjen att informera om Sara-Vide Ericsons nya separatutställning Ditch Dance. Utställningen inviger Skellefteå Konsthalls lokaler i nybyggda Sara Kulturhus. Under nästa år turnerar utställningen vidare till Lidköpings konsthall och Kulturhuset i Stockholm.

 

Välkommen till invigning onsdag 8 september kl. 19.00. Konsthallen är öppen kl. 14.00-20.00.

 

Artist talk mellan Sara-Vide Ericson och författaren Karin Smirnoff, som skrivit texten till utställningskatalogen. Torsdag 9 september kl. 18.30-20.00 (fullbokat)

 

Från press release:
"Om man dikade ut myren växte ett starkare gräs där, ja gräset blev så frodigt att det kunde nära all slags boskap. Dessa diken som skaffade bort survattnet så att till sist en häst kunde gå på den marken! Och inte bara stilla stundens behov utan draga ihop gräs i sådana hopar och lador att det födde hästen över nio månaders snö; jämte övrig boskap; liksom husets folk."

 

(Sara Lidman, "Din tjänare hör", sid 9 Jernbanan I)

 

Sara-Vide Ericsons målningar bygger på upplevda, fiktiva och känslomässiga berättelser som hon själv regisserat och iscensatt, utan början och slut. I sin bildvärld använder hon ofta sig själv som karaktär i ett landskap där handlingen utspelas. Hon utgår alltid ifrån en verklig plats, sin egen omgivning, Hälsingland. Skogar, granar, myrar, träsk och sjöar gestaltas ibland som huvudpersoner ibland som fond. Noga utvald rekvisita, som ett kärl, några horn, eller ett klädesplagg förtydligar det hon vill berätta och ges en symbolisk laddning. Det verkliga, det självupplevda eller fragment av ett minne blandas med det uppdiktade som poetisk prosa. Att gräva ett dike kan liknas vid en konstnärlig process, där varje tanke och metod, spadtag eller penseldrag, behövs för att bygga mening. Kraften som kommer ur det som blir till, att göra våtmark till land och som i sin förlängning leder till civilisation, eller konsten som hjälper oss att förstå och som ger oss nya perspektiv på hur det är att vara människa, kan jämföras med livet självt - en dikesdans.

 

Sara-Vide Ericson har ett unikt sätt att berätta med bilder och skildrar landskap som är snarlika det västerbottniska. Det var därför intressant att se vad mötet mellan konstnären och vår litterära bygd och vårt landskap skulle kunna leda fram till; på vilket sätt litterära verk av Sara Lidman, Torgny Lindgren och P.O. Enquist och diverse hjortronland och bottenlösa kärr skulle kunna lämna något avtryck hos henne att hämta stoff ifrån. Under sommaren 2020 bjöd Skellefteå Konsthall in Sara-Vide Ericson att bo och verka i Sara Lidmans föräldrahem i Missenträsk. Under den första veckan fick hon ta del av en litterär exposé, med ett omfattande program med besök på litterära platser bland annat Torgny Lindgrens Raggsjöliden och P.O. Enquists Hjoggböle samt träffar med litterära sällskap knutna till respektive författare. Under ett års tid har hon samlat på sig ett omfattande material där det färdiga resultatet inte handlar om trakten specifikt utan snarare tar avstamp ifrån vissa litterära möten och miljöer som krondiken och myrar.

 

Utställningen Ditch Dance relaterar till diket, våtmarken och den kraft som skjuter upp från varje grästuva; det som föder det mellanmänskliga tillståndet mentalt, fysiskt, socialt och ekonomiskt. Ändå betraktas oftast en sådan plats som obrukbar, eller till och med som värdelös. Dessa platser utgör ett mellanting, varken fast land eller vatten. Ett dike är även en spännande punkt att betrakta världen ifrån, ett utrymme för både kraft och avfall. I diket töms myren på överflöd av vatten, vilket i sin tur gör landskapet brukbart. I ett större perspektiv så är förmågan att tämja ett landskap och leda vatten ett av de äldsta sätten att bygga upp länder, städer och civilisationer.

 

Vilken lycka att Sara Lidman blev prosakonstnär så att det inre och yttre landskapet blev skrivet och att Sara-Vide Ericson blev konstnär så att det inre och yttre landskapet kunde bli målat!

 

Om Sara-Vide Ericson:
Sara-Vide Ericson är född 1983 och verksam i Älvkarhed, Hälsingland. Utbildad vid Kungliga Konsthögskolan (2004-2009) och har sedan dess etablerat sig ett namn både i Sverige och internationellt. Sara - Vide är den första att ställa ut sin utställning "Ditch dance" i konsthallen på Sara Kulturhus från den 8 september till den 8 december 2021.

 

För mer information:
www.skelleftea.se/skelleftea-konsthall

September 8, 2021