Tommy Hilding | Escapeland
(Scroll down Swedish)
We are pleased to present the our twelfth solo exhibition by Tommy Hilding. The paintings in Escapeland connect history with present – a contemporary language collides with landscape painting from the 1800s.
Read the catalogue text by Björn Springfeldt here below:
Under a Dome of Light
While visiting an artist's studio, I am often curious to see what postcards and other reproductions adorn the walls, as they often reveal unexpected associative threads to artist colleagues throughout the ages. Tommy Hilding's minimal studio is full of his own works exclusively, so my search for such clues yielded meagre results. His home, on the other hand, is brimming over with landscape paintings from the 1800s, passionate and technically brilliant depictions of a paradisiac nature without human presence.
Here, the philosopher and oracle Emanuel Swedenborg readily comes to mind, who when witnessing the dawn of industrialism, with mankind reduced to slaves under the machine, saw the phenomenon as marking the second fall from grace. Not to mention the philosopher Henry David Thoreau, this pre-ecology ecologist, who saw in man's relationship to nature a sign indicating a spiritual connection with something larger, and lamented our thoughtless destruction of nature.
By now one would think that the view of the world around us as a limitless resource for“development” had reached road’s end. And that the insight of our dependency on a balanced coexistence between all forms of life in the ecosystem would constitute the basis for our actions. Sadly, this is not the case.
In Tommy Hilding’s new paintings lies a justified concern and sadness with regard to how we continue to treat nature, despite our staggering level of knowledge. His paintings are as technically brilliant and detailed as the works of his older colleagues that he surrounds himself with. There is no assertion of the personal here either, but rather the objective gaze and a precisely depicted pictorial world, that in turn provide his works with a universality and gravitas.
Some of his images feature visual quotes from paintings of waterfalls and untamed nature by Marcus Larsson. This older colleague also viewed with considerable suspicion man's fervent desire to tame nature, and issued a dire warning against hubris with his images of burning ships in stormy seas drifting helplessly to their impending doom on the jagged rocks.
Tommy Hilding highlights our estrangement to nature by presenting the motif as seen through a window, or a thin veil of haze. The beauty of the paintings, and the allure to explore the spaces they open to us, are rendered all the more complex by a brooding sense of uncertainty as to whether the world we are granted access to can also provide a way out again.
As with all good art, no remedies or solutions are presented here. Instead, Tommy Hilding’s works pose questions, inspire reflection, the need for discourse and a thirst for knowledge. They underline the importance of taking responsibility for all aspects of our lives, both large and small, and present potential scenarios for the future. Furthermore, they deal with issues concerning our way of life and the sense of an ever-increasing lack of context and understanding of our place in the cosmos. Like that dome of light by which the city deprives us of contact with the starry sky.
Björn Springfeldt
Tommy Hilding, b.1954 in Skagersvik, Sweden. Lives and works in Stockholm, Sweden. Selected Solo Exhibition: Örebro Konsthall, Sweden (2015), Galleri Magnus Karlsson, Stockholm, Sweden (2014, 2013, 2011, 2009, 2006, 2003, 2000, 1998), Oskarshamns Konsthall, Sweden (2012, 1999), Olle Nymans ateljéer, Saltsjö Duvnäs, Sweden (2012), Galleri Thomassen, Gothenburg, Sweden (2014, 2011, 2007, 2003), Angles Gallery, Santa Monica, USA (2008), ArtSpace, Raleigh, USA (2004), Rialto Center, Atlanta, USA (2004) och The Embassy of Sweden, Washington, USA (2003).
Opening Reception November 12, 12–4 pm
Please contact us for more information and visuals.
Vi har glädjen att presentera Tommy Hildings tolfte separatutställning på galleriet. I utställningen Escapeland visas målningar där nutid och dåtid möts – ett samtida språk kolliderar med landskapsmåleri från 1800-talet.
Läs katalogtexten som Björn Springfeldt skrivit till utställningen här nedan.
Under en kupa av ljus.
Vid ateljébesök är det alltid intressant att se vilka vykort och andra reproduktioner, som sitter på väggen och ofta överraskar genom att avslöja oväntade rottrådar till kolleger. Så inte hos Tommy Hilding. Den minimala ateljén är full av egna verk. Men så i bostaden: överallt landskapsmålningar, kärleksfulla och tekniskt briljanta skildringar av en paradisisk natur utan människor. Alla från 1800-talet.
I tankarna kommer filosofen och siaren Emanuel Swedenborg, som när han såg den gryende industrialismen där människan reduceras till slav under maskinen, menade att vi nu begick det andra syndafallet. Och filosofen Henry David Thoreau, ekolog före ekologin, som i människans relation till naturen såg tecknet på en andlig kontakt med något större och sorgset betraktade vår tanklösa förödelse av naturen.
Men nu måste väl ändå synen på det som omger oss, som en oändlig resurs för ”utveckling”, ha nått vägs ände? Och insikten om vårt beroende av en balanserad samlevnad med allt levande i det ekologiska systemet stå i förgrunden och utgöra basen för vårt handlande?
I de nya målningar, som Tommy Hilding visar i denna utställning, finns en berättigad oro och en sorg inför hur vi trots all överväldigande kunskap ändå fortsätter att förhålla oss till naturen. Hans målningar är tekniskt lika briljanta och detaljerade som de verk av äldre kolleger han omger sig med. Här finns inte heller något hävdande av det personliga, utan en objektiv blick och en precist återgiven bildvärld, som skänker hans verk allmängiltighet och tyngd.
I vissa bilder för han in citat ur målningar av Marcus Larsson av vattenfall och otämjd natur. Också denna äldre kollega såg med misstro på människans iver att tämja naturen och varnade för hybris i bilder, där brinnande fartyg stormdrivna hjälplöst kommer att krossas mot klipporna.
Vårt främlingskap inför naturen återger Tommy Hilding genom att motiven ses genom ett fönster, eller som genom en hinna av dis. Målningarnas skönhet och lockelsen att utforska de rum de öppnar, kompliceras av den osäkerhet om den värld vi kan gå in i också kan erbjuda en väg ut igen.
Som all riktigt bra konst, erbjuder denna inga recept eller utvägar, men reser desto fler frågor, väcker tankar, behov av samtal och törst efter kunskap. Om ansvar i det lilla och det stora i vårt eget liv och möjliga scenarier för framtiden. Och frågor kring vårt sätt att leva och den allt större bristen på känsla av sammanhang och förståelse för vår litenhet inför alltet. Som den kupa av ljus genom vilken staden berövar oss kontakt med stjärnhimlen.
Björn Springfeldt
Tommy Hilding, f.1954 i Skagersvik. Bor och arbetar i Stockholm. Separatutställningar i urval: Örebro Konsthall (2015), Galleri Magnus Karlsson, Stockholm (2014, 2013, 2011, 2009, 2006, 2003, 2000, 1998), Oskarshamns Konsthall (2012, 1999), Olle Nymans ateljéer, Saltsjö Duvnäs (2012), Galleri Thomassen, Göteborg (2014, 2011, 2007, 2003), Angles Gallery, Santa Monica, USA (2008), ArtSpace, Raleigh, USA (2004), Rialto Center, Atlanta, USA (2004) och The Embassy of Sweden, Washington, USA (2003).
Läs en recension i SvD
Läs en recension på Omkonst.se
Läs en recension på www.konsten.net