Anna Bjerger | Lit

(Scroll down for Swedish)

We are pleased to present Anna Bjerger’s second solo exhibition at the gallery. Lit presents a new series of larger paintings from the last year.

Over the world at night hell rises. The first thing that happens is it disfigures space; it makes everything more cramped and more massive and unscaleable. Details disappear and objects lose their features, becoming squat and indistinct; how strange that by day they may be spoken of as ’beautiful’ or ’useful’; now they look like shapeless bodies: hard to guess what they’d be for. Everything is hypothetical in hell. All that daytime heterogeneity of form, the presence of colours, shades, reveals itself to be utterly in vain – what purpose could possibly be served by beige upholstery, by floral wallpaper, by tassels? What difference does green make to a dress slung over the back of a chair? It’s difficult to understand the covetous gaze that fell upon it as it clung to its hanger in the shop window. There are no buttons or hooks or clasps now; fingers in the dark find only vague bulges, rough patches, lumps of hard matter.
–Olga Tokarczuk (Excerpt from Flights, 2007. Fitzcarraldo Editions)

In this text the Polish writer Olga Tokarczuk puts words on something that is given, that light helps use make sense of the world around us. Anna Bjerger’s new paintings for the exhibition Lit have light as a point of departure. Her paintings reference found photographs from different sources. They have lost their original purpose and meaning, like frozen moments relegated to darkness. The chosen images are transformed through painting and Bjerger has emphasised the artificial lighting that lends them a staged quality.

In this series Bjerger has approached the process in a different way by selecting a specific colour as a starting point for each work. The compliment to this colour, which she felt dominated the image, was used to ground each panel acting as a sparring partner during the painting process. This distances the image from its origins. The larger format requires more precision from the artist’s hand bringing a directness. The painterly mark exists as itself but also becomes that which it describes.

Bjerger’s work can be said to describe a balance between extremes. It contains the psychological content of the image and the physical aspects of the painting. The narrative evolves, arriving at new meanings through the language of painting. What rests in darkness is brought back into the light and through this the perishable moment is extended.

The author Karl Ove Knausgård writes about Anna Bjerger in her book Familiar Shadows (2017):

It seems to me that a painter’s gift is firstly to make a motif striking so that it catches our attention, secondly to charge it in a way that makes the motif less dependent on a striking statement, but able to last once the impact of that has faded. The two levels, the striking, which has to do with the painting’s iconic quality, and the lasting which is more intrinsic to the picture than what it represents or depicts, and which I think are connected to the colour, the surface, the materiality, these are of course not disparate entities, because there is a third quality in painting, namely the ability to create an effortless visual whole. 

Anna Bjerger (b.1973) lives and works in Småland, Sweden. She is educated at S:t Martins School of Art and Design and Royal College of Art in London. She has exhibited in Sweden and internationally since the beginning of the 2000s. Solo exhibition in selection: Le Manoir, Banyuls sur Mer, France (2017), 0–0 LA, Los Angeles, USA (2017), Kristianstads Konsthall, Seden (2017), David Risley, Copenhagen Denmark (2016, 2012, 2008), Galleri Magnus Karlsson, Stockholm, Sweden (2015), Galleria Monica de Cardenas, Milan, Italy (2014), Fullersta Gård, Stockholm, Sweden (2013), Paradise Row, London, UK (2012, 2010), Växjö Konsthall, Sweden (2012), Galerie Gabriel Rolt, Amsterdam, The Netherlands (2011, 2009), Peter Bergman, Stockholm, Sweden (2010, 2008). Her paintings are in the collections of Moderna Museet, Stockholm, Sweden, Louisiana Museum of Modern Art, Denmark, Stedelijk Museum, The Netherlands, Zabludowicz Collection, UK och Tishman Speyer Collection, USA. Currently she is also part of the exhibition O Youth and Beauty (with Louis Fratino and Waldemar Zimbelmann) at Man Museum, Nuoro, Sardinia, Italy (9.11 2018–3.3 2019).

--

Vi har glädjen att presentera Anna Bjergers (f.1973) andra separatutställning på galleriet: Lit. Utställningen presenterar en ny serie större målningar utförda det senaste året.

På natten stiger helvetet upp över jorden. Det första det gör – är att deformera avstånden; allt gör det trängre, kompaktare, trögare. Detaljer går förlorade, föremål förlorar sina ansikten, blir baktunga och otydliga; det är märkligt att man om dagen kan tala om dem som ’vackra’ eller ’användbara’; nu verkar de mer oformliga, det är svårt att gissa sig till deras ändamål. För i helvetet blir allt slätstruket. Dagens hela gestaltrikedom, närvaro av färger och skuggor visar sig var fullkomligt meningslös – till vilken nytta? Vad ska vi med fåtöljens krämfärgade klädsel, tapeternas bladmönster, draperiets fransar? Vad för roll spelar den gröna klänningen slängt över stolskarmen, det är nästan ofattbart att blicken kunna omfatta den med ett sådant begär då den alltjämt hängde i skyltfönstret. Nu har den varken knappar, häktor eller hyskor; fingrarna i mörkret hittar bara någon sorts utbuktning, strävhet, en stycke lump av något hårt tyg.

– Olga Tokarczuk (ur Löparna, 2007. Ariel förlag)

I dessa rader sätter den polska författaren Olga Tokarczuk ord på något som är givet, att ljus gör världen begriplig och meningsfull för oss. Anna Bjergers nya målningar till utställningen Lit, har sin utgångspunkt i ljuset. Hon arbetar sedan länge med fotografiska förlagor från olika källor. Det är bilder som förlorat sitt ursprungliga syfte och mening, frusna i sina ögonblick och förpassade till mörkret. De bilder som hon nu valt att omvandla via måleriet har en artificiell ljussättning och en iscensatt karaktär som ger dem en existentiell laddning.

Bjergers måleriska process har tagit nya vägar då hon nu utgått ifrån en specifik färg i varje enskilt verk. Därefter har hon grundmålat med den valda färgens komplementfärg, vilken fungerat som en slags sparringpartner under arbetets gång. Detta har öppnat upp för ett nytt måleriskt förhållningssätt och skapat en naturlig distans till förlagan. De nya målningarna lyfter fram individuella egenskaper och det stora formatet kräver förenkling och precision. 

Bjergers arbete kan sägas beskriva en balansakt mellan ytterligheter. Här ryms både bildens psykologiska innehåll och målningens fysiska aspekter. Berättelser får ny mening genom det måleriska språket. Det som vilat i mörker tas åter fram i ljuset och genom detta förlängs det förgängliga ögonblicket.

Författaren Karl Ove Knausgård skriver om Anna Bjerger i hennes bok Familiar Shadows (2017):

En målares talang, tänker jag mig, ligger för det första i att göra ett motiv drabbande, så att det fångar uppmärksamheten, för det andra i att ladda motivet så att det inte står och faller med den drabbande formuleringen, utan finns kvar när den tappar greppet om oss. De två nivåerna, alltså det drabbande som har med bildens ikoniska kvalitet att göra, och det varaktiga som har mer med bilden som sådan att göra än med vad den föreställer eller utsäger och som jag tänker är förbundet med färgen, ytan, materialiteten, är naturligtvis inga skilda storheter, för det finns en tredje talang i det måleriska, nämligen den att kunna skapa en avspänd bildmässig helhet.

Anna Bjerger (f.1973) bor och arbetar utanför Älmhult. Hon är utbildad vid S:t Martins School of Art and Design och Royal College of Art i London. Hon har haft utställningar i Sverige och internationellt sedan början av 2000-talet. Separatutställningar i urval: Le Manoir, Banyuls sur Mer, Frankrike (2017), 0–0 LA, Los Angeles, USA (2017), Kristianstads Konsthall (2017), David Risley, Köpenhamn (2016, 2012, 2008), Galleri Magnus Karlsson (2015), Galleria Monica de Cardenas, Milano (2014), Fullersta Gård, Stockholm (2013), Paradise Row, London (2012, 2010), Växjö Konsthall (2012), Galerie Gabriel Rolt, Amsterdam (2011, 2009), Peter Bergman, Stockholm (2010, 2008). Hennes arbeten finns bl.a. i samlingarna på Moderna Museet, Stockholm, Louisiana Museum of Modern Art, Danmark, Stedelijk Museum, Amsterdam, Zabludowicz Collection och Tishman Speyer Collection. Hon är just nu också aktuell med O Youth and Beauty (tillsammans med Louis Fratino och Waldemar Zimbelmann) på Man Museum, Nuoro, Sardinien (9.11 2018–3.3 2019).

Läs en recension av Joanna Persman i SvD
Läs en recension av Susanna Slöör på Omkonst.se
Läs en recension av Magnus Bons på Konsten.net
Läs en recension av Maria Johansson på Opulens.se