Johanna Karlsson | Notes / Anteckningar: The inner room of the gallery
The exhibition opens in connection with Stockholm Art Week 2024
Reception Wednesday May 15, 12–5 pm.
Utställningen öppnar i samband med Stockholm Art Week 2024
Vernissage onsdag 15 maj kl. 12–17
Öppettider under Stockholm Art Week 14–19 maj:
Tisdag-fredag 12–17, lördag–söndag 12–16
We are delighted to announce a presentation with Johanna Karlsson in the inner room of the gallery. In the exhibition a series of small-scale landscape reliefs previously not shown in Sweden are presented. Johanna Karlsson was recently one of the contemporary artists included in the comprehensive Caspar David Friedrich exhibition Art for a New Age at Hamburger Kunsthalle in Germany.
At first glance, the barren miniature landscapes by the Stockholm-based artist Johanna Karlsson seem desolate and lifeless: their pale colors, often bare trees, and gray sky, evoke associations of a nature destroyed by humans in the Anthropocene. On closer inspection, however, these sparse depictions of nature are not so easily pinned down. The finely crafted landscape dioramas could also depict melancholy winter landscapes or regions that have been abandoned by people. The artist herself says that the trees in her dioramas are not dead: ”Maybe they are just in a state of waiting.” The dimension of temporality that is alluded to here plays an important role in Karlsson’s works, which demand patience, leisurely time, and immersion both in the meticulous process of making them and in their reception.
The artist uses various materials, such as wire, paper, and plaster, which she arranges to create models landscapes that look 'natural'. In doing so she causes the twodimensional space of painting to transition seamlessly into the three-dimensional space of sculpture–thus at the same time opening up a space of contemplation for the viewer. Much like the landscape paintings of Caspar David Friedrich, Karlsson’s works not only invite us to imagine ourselves in the nature depicted but also evoke deeper reflection on the relationship of human beings and nature. For, precisely through her use of dioramas, which are associated with science, and the model-like quality of her landscapes, Karlsson also emphasizes the object character of the nature she depicts. Tomas Bannerhed describes Karlsson’s works as follows: ”Soldering and gluing, modelling and painting are her methods. And, reducing, naturally, changing the scale and perspective, which, together with the presentation in glass displays, enhances the impression of nature as object, something mankind must relate to, something we can plunder, or live with in harmony.” In that sense, the lack of clarity of Karlsson’s depiction of nature that was discussed above implies calling the viewers to action.
–Ruth Stamm
From a text in the catalogue of Caspar David Friedrich – Art for a New Age at Hamburger Kunsthalle
--
Vi har glädjen att visa en presentation med Johanna Karlsson i galleriets inre rum. I utställningen visas en serie mindre landskapsreliefer som tidigare inte visats i Sverige. Johanna Karlsson var nyligen en av de samtida konstnärer som visades i den omfattande Caspar David Friedrich-utställningen Art for a New Age på Hamburger Kunsthall i Tyskland.
Vid en första anblick verkar de karga miniatyrlandskapen av den Stockholmsbaserade konstnären Johanna Karlsson ödsliga och livlösa: deras bleka färger, ofta kala träd och grå himmel, väcker associationer till en natur förstörd av människor under antropocen. Efter noggrannare betraktande är dessa sparsamma naturskildringar dock inte så enkla att ringa in. De detaljerat utförda landskapsdioramorna skulle också kunna avbilda melankoliska vinterlandskap eller områden som har övergivits av människor. Konstnären säger själv att träden i hennes dioramor inte är döda: ”De befinner sig kanske bara i ett väntläge”. Den dimension av temporalitet som här anspelas spelar en viktig roll i Karlssons verk som kräver tålamod, tid och fördjupning både i den noggranna processen att göra dem och för betraktaren.
Konstnären använder olika material, som metalltråd, papper och gips, som hon arrangerar för att skapa modellandskap som ser ”naturliga” ut. Därmed får hon måleriets tvådimensionella rum att sömlöst övergå till skulpturens tredimensionella rum – vilket samtidigt öppnar upp ett rum av kontemplation för betraktaren. Likt Caspar David Friedrichs landskapsmålningar inbjuder Karlssons verk inte bara att föreställa sig oss själva i den avbildade naturen utan väcker också djupare reflektion över förhållandet mellan människa och natur. För just genom sin användning av dioramor, som förknippas med vetenskap, och den modellika kvaliteten i hennes landskap, framhåller Karlsson också karaktären av objekt i den natur hon skildrar. Tomas Bannerhed beskriver Karlssons verk så här: ”Löda och limma, forma och måla är hennes metod. Och förminska så klart, arbeta med skalförskjutningar och perspektiv, vilket tillsammans med presentationen i glasförsedda montrar förstärker intrycket av naturen som objekt, något som människan måste förhålla sig till, som vi kan roffa åt oss av eller leva i samklang med.” I den meningen innebär den ovan diskuterade otydligheten i Karlssons naturskildring en uppmaning till åskådarna att agera.
– Ruth Stamm
Från en text i katalogen till Caspar David Friedrich – Art for a New Age på Hamburger Kunsthalle (Översatt från engelska)
Johanna Karlsson (b.1968) bor och arbetar i Stockholm. Hon är utbildad på Kungl. Konsthögskolan i Stockholm (1991–1997). Johanna Karlsson konstruerar minutiöst detaljerade landskapsstudier i sina dioraman, med blandteknik såsom koppar- och silvertråd, papper, textil, pigment och gips. Hon tar fragment och utsnitt av naturen till ett kulturellt sammanhang och resultatet blir en laboratorieliknande presentation med en känslomässig laddning – en personlig och poetisk naturvetenskap. Johanna Karlsson skriver i sina naturstudier inte in särskilda symboliska eller tematiska narrativ. De tillhör den större berättelsen om alltings födelse, konstruktion och förstörelse. Tiden som läggs i arbetet blir synonymt med innehållet.
-
Johanna Karlsson, Anteckning I / Note I, 2022
-
Johanna Karlsson, Anteckning II / Note II, 2022
-
Johanna Karlsson, Anteckning III / Note III, 2022
-
Johanna Karlsson, Anteckning IV / Note IV, 2022