Lisa Jonasson | Självrisk
Galleri Magnus Karlsson is pleased to present Lisa Jonasson’s first exhibition in the gallery. Självrisk presents a new series of paper-cuts made in the past year.
Lisa Jonasson own words about the exhibition:
Självrisk is a series of images that relate to the experience of having a body.
The body experience is so fundamental and self evident it becomes unnoticeable in everyday life. This experience is the foundation for all other experiences, it is a prerequisite, and therefor slips away from our attention.
Emotions manifest themselves through the body, they become visible to ourselves and to others. Ones inner life emerges and makes itself heard through the body.
I am fascinated by the close ties between inner and outer reality, how emotions take physical form, effecting a posture, a gesture.
Examples of this can be found in my images.
The different characters' movements and postures symbolizes feelings / thoughts for me, like precise, but still diffuse, emotional memories. I sometimes think that my way of making pictures has similarities to cave paintings. The picture points to itself, the characters represent themselves. There is no depth in my images, no place. Characters are sometimes related to each other, sometimes they seem unaware there exists anything besides themselves.
When I go into my studio, I'm very much a body in a room, a place.
I cut out shapes of painted paper, gluing piece after piece to the surface as I go along. Each module alters the image, creating new conditions, new possibilities for the continuation. It is an organic process where I do not have an overview, but am fully present in the detail I'm working on.
The physical work with the scissor and the glue requires concentration, while my hands are working I can associate freely. It is a kind of relaxation through effort.
--
Galleri Magnus Karlsson har glädjen att presentera Lisa Jonassons första utställning i galleriet. Självrisk presenterar en ny serie collage utförda det senaste året.
Lisa Jonasson skriver själv om utställningen:
Självrisk är en serie bilder som relaterar till upplevelsen av att ha en kropp.
Upplevelsen av kroppen inifrån är så grundläggande att den till vardags blir osynlig. Kroppsupplevelsen ligger till grund för alla upplevelser, den är en förutsättning, och glider därför undan för vår uppmärksamhet.
Känslor manifesterar sig i kroppen, blir synliga för oss själva och för andra. Genom kroppen gör det inre livet sig hört, tar sig ut.
Jag fascineras av de täta banden mellan inre och yttre verklighet, hur känslor tar fysisk form, påverkar en hållning, en gest.
I mina bilder finns exempel på det.
Figurernas rörelser och hållning symboliserar känslor/tankar för mig, det är ett slags exakta men diffusa känslominnen. Jag tänker ibland att mitt sätt att göra bilder på liknar grottmålningar. Bilden pekar mot sig själv, figurerna föreställer sig själva. I mina bilder finns inget djup, inget rum. Figurerna står ibland i relation till varandra, ibland verkar de ovetandes om att något annat än de själva existerar.
När jag går in i min arbetslokal är jag väldigt mycket en kropp i ett rum, en plats.
Jag klipper ut figurer av målat papper som jag efter hand limmar fast. De olika modulerna skapar förutsättning för fortsättningen. Det är en organisk process där jag själv saknar överblick men är närvarande i den detalj jag just arbetar med.
Det fysiska arbetet med saxen och limmet skapar förutsättningar för mig att associera fritt. Det är ett slags avslappning genom ansträngning.